Föraren på G!

Sitter just nu och hjälper Micke med att korrekturläsa delar ur Stockholmsföraren. Ja, den är alltså på gång nu! Jag vill inte spekulera i när den kommer ut, men min gissning är att du kan gå in till Kiosken och skaffa dig ett ex strax efter industrisemestern. Om du har vägarna förbi innan dess så kan du skriva upp dig på en lista så hör vi av oss när boken kommer.

Källskydd

Efter att ha lyckats lokalisera källan till off-widthen vi ramlade över i helgen så vet jag nu att det är ett projekt som det jobbas på. Enligt nämnda källa så lär det bli en sjuk led när den blir klar. För att ge dem lite chans att jobba på den så har jag tagit bort bilderna som jag publicerade i det förra inlägget. Ni som hann se dem kan ju åka ut och leta...

What the ....?

Midsommarhelgens planerade tripp till Bohuslän ställdes in pga osäkert väder. Det blev tre dagar på olika klippor i mellansverige som substitut. Tyvärr satte vädergudarna på sprinklern så fort vi knöt in oss, men vi hann klättra en del i alla fall. Någonstans i skogarna körde vi förbi en liten vägg som jag skymtade lite sådär i ögonvrån. "Var det inte en spricklinje som skymtade där nere i skogen?" Vi stannade och klev ut och snart stod vi inför en av de mest häpnadsväckande off-widths jag sett på länge, även med Bohuslänska mått mätt.
Vi kunde se att den var rensad, men frågan är om den är gjord. Inga grepp, inga steg what so ever, tajta handstacks (svårt att få in knäna) som smalnar av till hand på toppen. Som grädde på moset så hänger fanskapet över rätt rejält också!

Old school(-ed)

Oh, igår lyckades Dandyn locka med mig till Västerbron för ett kort pass innan avspark. Har inte varit där på säkert tio år och ja, det är halt och krimpigt fortfarande...
Det roliga var att märka hur vissa sekvenser ändå fanns kvar i minnnet och att när jag tog i vissa grepp så kändes det som gamla kära återseenden. "Ah, just det, det här greppet, det ska man hålla så här", och "just det, nu ska jag ner på det där glashala steget". Tänk vad mycket märkliga saker man lagrar i minnet.
På tal om lagrade minnen, Zlatans härliga strut i krysset lär också beredas plats i minnesbanken. Grymt snyggt!

Framtiden stavas stålborste

Var ute vid Södra Ällmoraberget i lördags, ett ställe som av mosslagren att döma antagligen inte besöks så ofta nuförtiden. Vissa av lederna såg sorgligt igengrodda ut. Började med att klättra Pucko 5+, där jag fick skotta bort mossa och barr från greppen. Efter det fick det vara nog. Resten av berget var inte direkt inbjudande. Visserligen hör inte Södra Ällmora till klassikerna bland Stockholms klätterklippor, men det fick mig att fundera lite över Stockholmsklättringens framtid och det känns lite dystert. Att flera stockholmsklippor och -leder är på väg att växa igen kan säkert till viss del bero på avsaknaden av en tryckt förare. Men jag börjar också inse att man inom en snar framtid kommer att få ha med sig stålborste varje gång man ska ut och klättra nåt som inte är modernt bultat. Kort sagt, framtiden för Stockholms kilsäkrade turer (eller gammaldags bultade med för den delen) ser klart mörk ut.
Jag tror inte att det egentligen är kilsäkrad klättring i sig som får folk att rygga tillbaka. Är det inte i själva verket jakten på grader som får oss att fokusera på sportklättring? Eller är det effektiviteten från inomhusväggarna vi vill få även när vi är utomhus? Konsumtionssamhället börjar mer och mer göra sig påmint inom klättringen och point of no return nåddes antagligen för länge sen.
Den nya föraren är på G (jo faktiskt!) och jag hoppas att trafiken snart sprids över alla Stockholms klippor, såväl bultat som kilsäkrat. Men jag tvivlar.

The Wookie Cookie

Ah, Bohuslän igen. Sitter hos Hanna och Petter efter två heta dagar i Bohuslän med Postman och Sekreterarn. Båda dagarna spenderades lite otippat på Ulorna. P & S jobbade på Crackoholic, vilket inte visade sig vara optimalt i värmen. Vi klättrade lite annat också, bl a drog P & S upp på huvudväggen, där de avslutade med Petters tur som går några meter tv om Delikatessen. Såg riktigt fint (och varmt) ut.

P & S på den magnifika huvudväggen.

Slöfilma lite

Det här var (äntligen) ingen filmresa för min del men jag drog ändå pliktskyldigt fram kameran och slöfilmade lite. Fick sedan avsluta söndagen med en egen eventuell förstabestigning uppe på det stora svaet vid nedstigningen. Fin klättring (i skuggan!) med ett nervigt slut. P & S bekräftade kvaliteten. Men är den gjord tidigare? Leden går i väggens vänstra del och följer en tydlig diederformation i första halvan. Jag har inte sett nån rapportering på den. Nån som vet nåt?

The Wookie Cookie?