Majoritetens makt

Igår bevistade jag Stockholms klätterklubbs årsmöte på Engelen i Gamla Stan. Årsmötet avverkades raskt och efter det bjöds vi på bildvisning med Erik Massih.

Efter mötet pratade jag lite med den nuvarande bultkommittén som tydligen ska starta nån form av blogg. Vet inte vad de kommer att ta upp där och om de har någon programförklaring, men jag har själv ibland gått och funderat på vad man kan göra med bultningen i Stockholm. Att ersätta gamla bultar är det ju ingen (?) som opponerar sig mot, men vi har redan sett några exempel på retrobultning, dvs placering av nya bultar på redan etablerade leder.
De två första bultarna på Icones i Skevik är exempel på bultar som inte satt där från början. Intressant i sammanhanget är att man i Stockholmsföraren från 1996 kan läsa följande om just Icones: "Välsäkrad med sex bb varav de två nedersta sitter bredvid utmärkta friendsprickor." En tydlig antydan om att leden kanske hade två borrbultar för mycket. Tio år senare anses leden ha två borrbultar för lite och två nya bultar sätts upp i den nedre, lätta, delen. Vad är det ett tecken på? Och vem är det som bestämmer om en led ska retrobultas? Är det bultkommittén? Förstebestigaren? Majoriteten? Det låter ju demokratiskt och fint om majoriteten skulle få bestämma. Problemet är, hur undersöker man det? Och är det någon som bryr sig?

En tanke jag lekt med är att man skulle kunna ha omröstning på nätet i de fall retrobultning kommer upp till diskussion. Visst, det finns administrativa och demokratiska problem med detta. Jag antar att det är en förhållandevis liten del av klättrarna som skulle delta i såna omröstningar och vilken legitimitet har de då? Och så den intressanta demokratifrågan: Har majoriteten alltid rätt?